Att sampla 15-20 sekunder är OK (1992)

Vi lever just nu i den postmodernistiska epoken. En epok som kännetecknas av ett ständigt återanvändande och respektlöst blandande av äldre tiders ideal.
Loopandet i populärmusiken har på ett mycket konkret sätt aktualiserat de copyright-diskussioner som fördes redan på femtiotalet inom bildkonsten, då konstnärer började återanvända bildfragment i den s k collagekonsten. En del rättsliga processer pågår men ännu finns ingen lagstiftning.
Däremot kan man få ett rättesnöre från prejudikat angående litterära citat. Det säger att citatet måste ställas i relation till det citerade verkets totala längd. Tillämpar man detta på en poplåt så får man fram att det borde vara tillåtet att sampla femton till tjugo sekunder. Så långa loopar förekommer dock knappast, så det hela verkar röra sig inom lagens råmärken.
Däremot hör det till god ton att på skivomslag nämna alla på plattan medverkande musiker, såväl de som själva varit i studion och spelat som de som producenten samplat från andra skivor.

Per Boysen: ”Moderna tider, Specialkurs 6: Att använda loopar i musik”, Musikern 1/1992

About these ads

3 svar to “Att sampla 15-20 sekunder är OK (1992)”

  1. againstcommonsense Says:

    Oerhört intressant! Vet att Kraftwerk stenhårt jobbar mot varje millisekund. Just nu har jag samplat 8 sekunder av Agnes senaste hit ”on and on”. Är det gråzon, eller icke – det är den icke-linjära frågan!

  2. Robert Andersson Says:

    Ingen direkt anknytning till just det här ämnet. Men intressant läsning ändå.

    http://www.chesshistory.com/winter/extra/copyright.html

  3. Per Boysen Says:

    Hej Rasmus och alla andra!

    Jag skulle vilja lägga till att det finns olika juridiska rättigheter knutna till musik. När man nämner ”verket” handlar det ofta om upphovsmannens rätt till musiken han/hon komponerat – denna rättighet har inte att göra med eventuella inspelningar av denna musik. En annan rättighet är rättigheten till en särskild ljudinspelning av ett verk. Det är denna rättighet som det oftast handlar om i samband med sampling. Rättighet till ljudinspelning ägs ofta av ett skivbolag, via artistavtal (”skivkontrakt”) med den artist som spelats in (artisten som framför verket behöver inte vara kompositören). En ljudinspelning är en ljudinspelning oavsett om den spelas upp i en sekund eller ”15-20 sekunder”. Säger ägaren till ljudinspelningen ”nej” är det tvärstopp. Då får man inte sampla någonting alls. I det läget kvittar det om kompositören är positiv till att denna inspelninga av hans/hennes verk samplas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: